hemrehab.blogg.se

Vi har alla upplevt upplevt stress. Det kan ha varit när du inte hittat busskortet eller bilnycklarna på morgonen på väg till jobbet eller när du hamnat i konflikt med en vän eller kollega. Stress i sig är inte farligt och kan ibland även vara användbar. Men det är när människan blir påverkad av stress under en längre tid som det får en negativ effekt.  

Stress resulterar när en människa utsätts för krav och förväntningar som inte överensstämmer med sina förmågor. Stress uppstår inte bara vid alltför höga krav men även vid understimulering.

Stress kan beskrivas som den nya generationens folksjukdom. Studier visar att utbrändhet och stress kryper ner i åldrarna runt om i västvärlden. Enligt docent på KI Aleksander Perski drabbas ca 30% av gymnasieelever i Stockholm av alvarliga stressrelaterade symptom. Av dessa 30% är flickor överrepresenterade och är så mycket som dubbelt så många som pojkar i samma ålder.  

Tidiga signaler

Fysiska reaktioner

·         Större infektionskänslighet

·         Huvudvärk

·         Muskelvärk

·         Matsmältningsproblem

·         Hjärtklappning

Psykiska reaktioner

·         Sömnbrist, oro, rastlöshet, nedstämdhet

·         Koncentrationssvårigheter, minnesluckor, glömska

·         Irritation, gnäll, cynism, aggressivitet

Beteende- och tankemässiga förändringar

·         Gränslöshet – tar oreflekterat på sig fler och fler arbetsuppgifter

·         Aktiviteter börjar ta längre tid – är inte effektiv

·         Tunnelseende

·         Mer tillfällig frånvaro från jobbet – enstaka semesterdagar, kortare sjukskrivningar

·         Individen ”drar sig undan”; börjar avvika från sitt naturliga sociala beteende, stänger dörrar eller uteblir från sociala sammanhang

·         Sämre problemlösningsförmåga

Känner du igen dig i en eller flera av ovanstående symptom kan det vara läge att kontakta primärvården då det finns verktyg för att handskas med stress. Sundbybergskliniken planerar att ha stresshanterings grupper under våren. Du kan anmäla dig genom att trycka på nedslående länk och kontakta Sunbybergskliniken. Frikort gäller.

Sjukgymnastens roll inom hemrehabiliteringsteamet

Vad gör en sjukgymnast?

Sjukgymnastik är en form av behandling som syftar till att bedöma, bota, förebygga eller lindra sjukdomar som främst kommer från rörelse- och stödjeorganen; muskler, leder, skelett och nerver.

 När är det läge för en sjukgymnastisk insats?

Ska du operera dig kan det vara bra att träna innan för att maximera rehabiliteringsmöjligheterna efter operationen. Har du opererat dig kan du behöva träning för att återhämta funktion. Vid fysisk nedsättning eller smärta kan det vara läge för att kontakta sjukgymnasten.

Sjugymnasten erbjuder bla…

-         Tränings före och efter operation

-         Individuella träningsprogram för att främja rörlighet, styrka eller minska smärta

-         Balansträning

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/  

 

 

Dietistens roll i hemrehabiliteringsteamet

Dietist

Vad gör dietisten?

Dietister har specifik kunskap för att utreda och behandla nutritionsproblem, i hur näringsrekommendationer skall omvandlas till mat genom medvetna val av livsmedel och matlagningsmetoder.

När är det läge för dietisten att göra en insats?

Näring påverkar hälsan men hälsan kan även påverka näringsintaget. Har du kostfrågor pga av sjukdom eller kostfrågor för att främja hälsa är det läge för att kontakta dietisten.

Dietisten erbjuder bla…

·         Konsistensanpassad mat för dig med sväljsvårigheter

·         Energirik kost för dig med ofrivillig viktnedgång

·         Kostråd för viktminskning vid fetma

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/  

 

 

 

 

 

Arbetsterapeutens roll inom hemrehabiliteringsteamet

Vad är arbetsterapi?

Arbetsterapi går hand i hand med Sjukgymnastik. Då sjukgymnasten fokuserar på det fysiska fokuserar arbetsterapi på det fysiska i kontext av en aktivitet.

Vad gör arbetsterapeuten?

Arbetsterapeuter ser till hela människan. Det kan handla om att utveckla dina nuvarande funktioner med träning och rådgivning eller att kompensera dina funktionshinder med hjälpmedel och bostadsanpassning.

Arbetsterapeuten utför alltid en noggrann anamnes för att bättre förstå dig och dina behov samt begränsningar. Därefter med dig och din omgivning sätta upp mål och skapa lösningar för att möjliggöra utförandet av önskade aktiviteter.

Arbetsterapeuten är även inriktad på handrehabilitering och har oftast en extensiv kunskap kring handens anatomi.

När är det läge för en arbetsterapeutisk insats?

Grundtanken i de arbetsterapeutiska insatserna är att ta vara på de förmågor som du själv besitter och utifrån dessa arbeta för att du ska kunna utföra dina dagliga aktiviteter på ett för dig och din omgivning tillfredsställande vis.

När det finns en aktivitet du vill kunna utföra dagligen som t.ex. gå på toaletten, kunna klä dig själv, förflytta dig i/ur bostaden på säkert vis eller om du vill kunna ta dig ut och fika med vänner och närstående så är det läge för att kontakta arbetsterapeuten.

Arbetsteraputen erbjuder bla…

·            Hjälpmedelsförskrivning och utprovning

·            ADL (aktiviteter i det dagliga livet)-träning

·            Förflyttningstränings-

bedömning samt träning

·            Bostadsanpassning bedömning samt intyg

·            Hand/underarm rehabilitering

·            Stresshantering

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/  

 

 

Allmänt

Vårdbältet är en av de mest vanliga hjälpmedlen som används idag för att stödja vårdtagare då de förflyttar sig. Oftast lämnas vårdbälten ut då en vårdtagare klarar att gå eller ställa sig men har nedsatt balans. Bältet har handtag vilket ger personal möjlighet att stödja vårdtagaren utan att behöva tex greppa vårdtagaren under armen, ett grepp som kan vara skadlig för vårdtagaren då människan har många nerver som går via exelleden samt så är axelleden en av de lederna i kroppen som har större risk för luxeringar.

Det finns idag två bälten som förekommer oftast ute hos vårdtagare.

Easy Belt  (Vänster i bilden)

Tillhör företaget Handicare

Bältet har vertikala samt horisontella handtag runt hela remmen för att optimera möjligheten till ett stadigt grepp när man ställer sig samt går.

ReTurn Belt (Höger i bilden)

Tillhör företaget Handicare

Bältet kan användas vid stående och gående som Easy Belt men uttmärker sig främst vid uppresning. Bältet har olikt Easy Belt två remmar som går bakom vårdtagaren. En under baken samt en som går över baken vid svanken. Det gör att vårdtagaren kan få hjälp att resa sig med mer stöd.  Nackdelen med bältet är att det finns mindre greppmöjligheter.

Viktigt att notera då man tar på ReTurn bältet är att den är rättvänd. Det finns två sätt att ta reda på det. Det första är att kontrollera att den ELASTISKA remmen ska vara överst (vid svanken). Det andra sättet är att kolla på etiketten på bakdelen där det tydligt markeras med pilar UPP samt NED.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Ovanstående bilder tagna från Handicares hemsida

 

 

Problem då man använder vårdbälte

Ett vanligt problem som personal upplever då man använder vårdbälten som Easy Belt är att då man fäster bältet runt midjan på en vårdtagare så åker den eventuellt upp i vårdtagarens armhålor i alla fall.  

 

Anledningen till det är oftast på grund utav att man placerat bältet för högt upp. Täcker bältet naveln på vårdtagaren som bilden ovan så ökar risken för att bältet ska glida upp. Ännu en anledning varför bältet inte ska placeras runt magen är för att när man drar åt bältet kan man göra illa vårdtagaren då magen innehåller känsliga organ.  

 

 

 

Lösningen

Om man fäster bältet runt vårdtagarens bäcken så kan man oftast dra åt bältet lite hårdare samt så åker bältet inte upp i armhålorna då både magen samt baken tar emot. En enkel lösning till vanligt problem.

Vid behov av vårdbälte

Är du eller vårdtagaren du arbetar med i behov av vårdbälte eller annan hjälpmedel kan en Arbetsterapeut och Sjukgymnast komma hem till dig/vårdtagaren, utföra en förflyttningsbedömning och eventuellt förskriva hjälpmedlet.Tryck på länk en nedan och boka tid

 

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/  

HUR DU ANSÖKER OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG NÄR DU BOR I STOCKHOLM STAD

1) Länk till blankett för ansökan om bostadsanpassningsbidrag finns nedan. Börja med att fylla i dina uppgifter.

http://www.stockholm.se/PageFiles/77024/Ans%c3%b6kan%20om%20bostadsanpassningsbidrag_.doc

2) Be din arbetsterapeut på hemrehab skriva ett intyg om behov av bostadsanpassning samt intyga funktionsnedsättning. Vet du inte vem din arbetsterapeut är och bor i Kista/Bromma/Spånga/Tesnsta/Rinkeby området kan du kontakta arbetsterapeuten på Sundbybergskliniken (Tel: 072 585 17 02)

3) Skicka ansökan samt intyget till nedslående adress.

Stockholms stad
Stadsbyggnadskontoret
Bostadsanpassningsavdelningen
Box 8314
104 20 STCKHOLM

4) Invänta svar från stadsbyggnadskontoret. Det kan ta flera veckor innan din ansökan är färdigbehandlad. Om din ansökan till bidrag blir godkänd kickas ett brev hem till dig. Kontakta då byggfirman som anges i brevet och boka tid. Du kommer inte behöva betala något utan fakturan skickas direkt från byggfirman till stadsbyggnadskontoret.

5) Efter bostadsanpassningen utförts kan en person från stadsbyggnadskontoret kontakta dig för att följa upp anpassningen.

Har du frågor om din ansökan kan du kontakta bostadsanpassningen på telefonnummer 08 508 27 614

Lyftselar

En lyftsele är ett remtyg som ska placeras under en vårdtagare och ska kopplas till antingen en

tak- lyft eller golvlyft. När vårdtagaren lyfts är det selen om omsluter vårdtagaren och ”bär” vårdtagaren.

Det finns oerhört många lyftselar i omlopp och även ett flertal tillverkare. Bland de som tillverkar selar är Guldmann, Liko samt Invacare.

En bild på ett fåtal selar som finns att välja mellan

Olika selar uppfyller olike funktioner. Nedan kan du se exempel på olika lyftselar.

UniversalSelen

Tillhör företaget Liko Hill-rom

Allmänt

Universal selen är bland de vanligaste selarna som används idag. På ett vårdboende är akutselen som används vid eventuellt fall oftast en Universal sele storlek medium då den passar de flesta. Den ger vårdtagaren bra ryggstöd och sluter om kroppen på ett tryggt vis.

Tre stödhandtag är sydda in på ryggdelen för att personal som hjälper vid förflyttningen ska kunna lättare manövrera vårdtagaren. Den finns oftast en ”ficka” insydd längst ner på selens ryggsida som ska underlätta att peta ner selen mellan vårdtagarens rygg och eventuell ryggstöd på tex en rullstol. 

Basic Basic

Tillhör företaget Guldmann

Allmänt

Guldmanns Basic Basic sele är ett annat alternativ till sele och skiljer sig lite från Hill-roms universal sele. En utav skillnaderna är att det finns ett flertal alternativ till vilken ögla man hänger selen i. Detta kan vara en fördel om vårdtagare sitter snett. Man justerar sittandet genom att använda olika nivåer på öglor som oftast har en egen färg (grön/röd/grå).

Byxsele/Hygiensele

Ovanstående bild tagen från Liko Hill-rom´s hemsida

Byxsele eller hygiensele är egentligen allmänna begrepp som används inom vården som refererar till en sele speciellt gjord för omvårdnad ned till. Nästan alla företag som tillverkar selar har en eller en annan variant på byxsele med olika fördelar och nackdelar. Det positiva med en byx/hygiensele är att man kan lättare ta av och på selen då den inte går lika långt ner för ryggen samt kan man utföra sina behov utan att ta bort selen över huvud taget. Det är dock viktigt att notera att en vårdtagare som har en byxsele/hygiensele måste även ha god bålstabilitet.

Användning av selar

Då det finns så många olika selar är det viktigt att man vet hur selen ska appliceras INNAN man använder den. Även om man känner att man kan selar och har jobbat med dem i många år så är varje vårdtagare unik och har unika behov. Vissa vårdtagare har andningssvårigheter och behöver ha armarna utanför selen för att inte bröstet ska tryckas ihop, vissa vårdtagare sitter snett och därför behövs det att selen monteras upp vid lyft på ett visst sätt. Kontakta alltid arbetsterapeuten eller sjukgymnasten som förskrivit hjälpmedlet ifall du inte vet hur den ska användas.

Vid behov av sele?

Tror du att du är i behov av en sele eller är du som personal osäker i hur en befintlig sele används hos en vårdtagare. Tryck på länken nedan och kontakta Sundbyberg klinikens hemrehab.

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/  

Det finns många olika tillverkare av golvlyft och olika golvlyft som uppfyller olika funktioner. Nedan finn två exempel på golvlyft.

Golvo 8008

Tillhör företaget Liko Hill-rom 

Har en max brukarvikt på 200 kg. Parallell och liksidig breddjustering av underredet underlättar i många olika lyftsituationer, bland annat när utrymmet under sängen är litet och vid lyft till och från stolar.

Golvlyften går att sänka så lågt att den klarar att lyfta vårdtagare från golvet ifall en vårdtagare har ramlat samt höja så högt att den går att använda för att gåträna med. 

Avändning 

Man ska alltid vara två personer när man förflyttar en vårdtagare i lyft. En person som sköter kontrollen och en person som hjälper att manövrera vårdtagaren från en plats till en annan. Förflyttar man en vårdtagare själv är detta en avvikelse. Anledningen man är två är för att...

 

1. Säkerhet-vårdtagaren utsätts för en risk då en person kan inte både förflytta lyften samtidigt manövrera vårdtagaren. Det gör det också till en omöjlighet att sänka vårdtagaren så de får ett adekvat sittande vilket medför en fallrisk.

2. Arbetsmiljö- Vård personal har en höre risk för att skada sig då förflyttningar med lyften blir tyngre och man utför överkroppsrotationer.

 

Vid behov golvlyft

Är du eller vårdtagaren du arbetar med i behov av en golvlyft kan Arbetsterapeut och Sjukgymnast komma hem till dig/vårdtagaren, utföra en förflyttningsbedömning och eventuellt förskriva en golvlyft.Tryck på länk en nedan

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/  

 

 

Detta inlägg är ämnad att ge tipps inför svårmanövrerade förflyttningar. Är du eller den du arbetar med svårt sjuk så var god kontakta hemrehab på Sundbybergskliniken för en utförlig förflyttningsbedömning då vissa förflyttningar inte är godkända vid vissa sjukdomsfall. Tryck på länken i slutet av detta inlägg för att boka tid med hemrehab.

Förflyttning högre upp för säng med hjälp av en person samt segelduk

För att kunna ta sig längre upp i sängen självständigt så krävs det att man kan

1)      Böja knäna, sätta fötterna i madrassen och lyfta bäckenet samt trycka ifrån med benen.

2)      Böja armbågarna och sätta dem i madrassen och lyfta skuldrorna från madrassen.

3)      Höja huvudet

Har man svårt att utför någon av de ovannämnda rörelserna kan man behöva hjälp för att komma upp för säng.

Ta sig högre upp för säng med hjälp av en person

Kan du/vårdtagaren böja i knäna och trycka ifrån med benen men inte någon annan av de två  rörelserna så kan du/vårdtagaren ha behov av hjälp av en person vid förflyttning högre upp för säng.

1)      Placera en segelduk eller glidlakan under vårdtagaren så att den ligger mellan vårdtagaren skuldror och sängen.

2)      Tryck ner vårdtagarens fötter i madrassen och håll kvar dem medans vårdtagaren trycker ifrån med benen och glider högre upp.

Klarar du/vårdtagaren inte av att trycka ifrån med benen kan du behöva hjälp av två personer

Ta sig högre upp för säng med hjälp av två personer

 

Hur draglakan bör bäddas in. Är mellan vårdtagaren (från skuldror till under baken) och sängen.

1)      Se till att vårdtagaren ligger rätt över draglakanet.

2)      En person står på vårdtagarens högra sida, en person på vårdtagarens vänstra. Observera att enligt arbetsmiljö behövs minst 80 cm arbetsyta på var sida av sängen.

 

3)      Personal på höger samt vänster sida fattar tag i var del av draglakanet och TILLSAMMANS drar vårdtagaren högre upp för sängen. Om vårdtagaren kan så be vårdtagaren att vara behjälplig vid förflyttning genom att tex trycka från med ett ben.

Vid behov av förflyttningsbedömning

Är du i behov av en förflyttningsbedömning kan Arbetsterapeut och Sjukgymnast komma hem till dig och i samråd med dig och hemtjänst personal skräddarsy förflyttningsmomenten så att de passar dig. Klicka på länken nedan för att boka tid

http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/