hemrehab.blogg.se

Allt om hemrehab i Sundbyberg/Kista/Rinkeby/Tensta/Spånga/Solna/Bromma

Sjukgymnastik

Publicerad 2013-12-19 08:02:00 i Hemrehabilitering,

 

Sjukgymnastens roll inom hemrehabiliteringsteamet

Vad gör en sjukgymnast?

Sjukgymnastik är en form av behandling som syftar till att bedöma, bota, förebygga eller lindra sjukdomar som främst kommer från rörelse- och stödjeorganen; muskler, leder, skelett och nerver.

 När är det läge för en sjukgymnastisk insats?

Ska du operera dig kan det vara bra att träna innan för att maximera rehabiliteringsmöjligheterna efter operationen. Har du opererat dig kan du behöva träning för att återhämta funktion. Vid fysisk nedsättning eller smärta kan det vara läge för att kontakta sjukgymnasten.

Sjugymnasten erbjuder bla…

-         Tränings före och efter operation

-         Individuella träningsprogram för att främja rörlighet, styrka eller minska smärta

-         Balansträning

Vid behov av sjukgymnastik tryck på länk en nedan och kontakta din sjukgymnast. 
 
 
 

Dietist

Publicerad 2013-12-19 07:55:00 i Hemrehabilitering,

 

Dietistens roll i hemrehabiliteringsteamet

Dietist

Vad gör dietisten?

Dietister har specifik kunskap för att utreda och behandla nutritionsproblem, i hur näringsrekommendationer skall omvandlas till mat genom medvetna val av livsmedel och matlagningsmetoder.

När är det läge för dietisten att göra en insats?

Näring påverkar hälsan men hälsan kan även påverka näringsintaget. Har du kostfrågor pga av sjukdom eller kostfrågor för att främja hälsa är det läge för att kontakta dietisten.

 

Dietisten erbjuder bla…

·         Konsistensanpassad mat för dig med sväljsvårigheter

·         Energirik kost för dig med ofrivillig viktnedgång

·         Kostråd för viktminskning vid fetma

 
 
Vid behov av kostråd tryck på länk en nedan och kontakta din dietist. 
 
 

Arbetsterapeut

Publicerad 2013-12-18 16:53:00 i Hemrehabilitering,

 
 
 
Arbetsterapeutens roll inom hemrehabiliteringsteamet

Vad är arbetsterapi?

Arbetsterapi går hand i hand med Sjukgymnastik. Då sjukgymnasten fokuserar på det fysiska fokuserar arbetsterapi på det fysiska i kontext av en aktivitet.

Vad gör arbetsterapeuten?

Arbetsterapeuter ser till hela människan. Det kan handla om att utveckla dina nuvarande funktioner med träning och rådgivning eller att kompensera dina funktionshinder med hjälpmedel och bostadsanpassning.

Arbetsterapeuten utför alltid en noggrann anamnes för att bättre förstå dig och dina behov samt begränsningar. Därefter med dig och din omgivning sätta upp mål och skapa lösningar för att möjliggöra utförandet av önskade aktiviteter.

Arbetsterapeuten är även inriktad på handrehabilitering och har oftast en extensiv kunskap kring handens anatomi.

När är det läge för en arbetsterapeutisk insats?

Grundtanken i de arbetsterapeutiska insatserna är att ta vara på de förmågor som du själv besitter och utifrån dessa arbeta för att du ska kunna utföra dina dagliga aktiviteter på ett för dig och din omgivning tillfredsställande vis.

När det finns en aktivitet du vill kunna utföra dagligen som t.ex. gå på toaletten, kunna klä dig själv, förflytta dig i/ur bostaden på säkert vis eller om du vill kunna ta dig ut och fika med vänner och närstående så är det läge för att kontakta arbetsterapeuten.

Arbetsteraputen erbjuder bla…

·            Hjälpmedelsförskrivning och utprovning

·            ADL (aktiviteter i det dagliga livet)-träning

·            Förflyttningstränings-

bedömning samt träning

·            Bostadsanpassning bedömning samt intyg

·            Hand/underarm rehabilitering

·            Stresshantering

 

Vid behov av arbetsterapi tryck på länk en nedan och kontakta din arbetsterapeut. 
 
 

Småhjälpmedel till kök och medicinering

Publicerad 2013-12-17 09:08:00 i Hjälpmedel,

Kök

Bestick med lätta tjocka skaft

Har man ledproblem som tex artros eller reumatism så kan dessa bestick underlätta matsituationer. De tjocka lätta besticken avlastar lederna i händerna. Att skära maten är det svåraste momentet. Kniven är speciellt utformad för att ta tillvara på brukarens handkraft. Syftet är att kunna förlänga tiden som brukaren kan använda en vanlig kniv. 

  

Vinklade knivar

De vinklade bordsknivarna har också ergonomiskt utformade handtag men är vinklade för att ge bra styrka när man sitter och skär. Knivarna finns i tre varianter: för normalstor hand, för liten hand eller barnhand, samt en hopfällbar som är enkel att bära med sig.

 

 

Fixeringsbräda Fix

Med klämbacken kan en skål, ett rivjärn eller ett livsmedel enkelt hållas på plats. För mindre råvaror finns en piggplatta. Den är avtagbar och kan även monteras med piggarna nedåt när en plan yta önskas.

 

Vinklad osthyvel

Osthyveln gör det möjligt för personer med nedsatt handkraft att själv hyvla ost. Handtaget är mjukt format med en stödkant för tummen och sitter nära hyvelbladet för att få en bra kraftöverföring. Hyvelbladet är ”vågigt” så att osten släpper lätt från bladet.

 
 

 

 

Medicinering
 
Tablettglas 
 
Lägg tabletten, eller flera, mot spåren. Fyll vatten i glaset. Tabletten följer lätt med vattnet när glaset tippas och man börjar dricka. Arbetet att svälja underlättas.

 

Careusell GSM (Dosettpåminnare)

Tenderar man glömma ta sin medicin kan Careusell vara en produkt för dig. Medicindoseraren Careousel. När det är dags att ta medicinen ger Carusell ifrån sig en ljudsignal samtidigt som medicinen matas fram. Man kan även anpassa dosetten så att den skickar meil eller meddelande via telefon så att anhörig eller vårdgivare är medvetna om vårdtagaren har tagit ut medicinen. Observera dock att det enda man kan veta är ifall medicinen har tagits ut ur dosetten och inte om vårdtagaren har faktist svalt medicinen. Ljudsignalen tystnar först när dosan vänds upp och ner.

 
 
Vid behov av fler rekomendationer av småhjälpmedel tryck på länk en nedan och kontakta din arbetsterapeut. 

Vårdbälten

Publicerad 2013-12-09 10:07:00 i Sundbybergskliniken driver bloggen,

Allmänt

Vårdbältet är en av de mest vanliga hjälpmedlen som används idag för att stödja vårdtagare då de förflyttar sig. Oftast lämnas vårdbälten ut då en vårdtagare klarar att gå eller ställa sig men har nedsatt balans. Bältet har handtag vilket ger personal möjlighet att stödja vårdtagaren utan att behöva tex greppa vårdtagaren under armen, ett grepp som kan vara skadlig för vårdtagaren då människan har många nerver som går via exelleden samt så är axelleden en av de lederna i kroppen som har större risk för luxeringar.

Det finns idag två bälten som förekommer oftast ute hos vårdtagare.

 

Easy Belt  (Vänster i bilden)

Tillhör företaget Handicare

Bältet har vertikala samt horisontella handtag runt hela remmen för att optimera möjligheten till ett stadigt grepp när man ställer sig samt går.

 

ReTurn Belt (Höger i bilden)

Tillhör företaget Handicare

Bältet kan användas vid stående och gående som Easy Belt men uttmärker sig främst vid uppresning. Bältet har olikt Easy Belt två remmar som går bakom vårdtagaren. En under baken samt en som går över baken vid svanken. Det gör att vårdtagaren kan få hjälp att resa sig med mer stöd.  Nackdelen med bältet är att det finns mindre greppmöjligheter.

Viktigt att notera då man tar på ReTurn bältet är att den är rättvänd. Det finns två sätt att ta reda på det. Det första är att kontrollera att den ELASTISKA remmen ska vara överst (vid svanken). Det andra sättet är att kolla på etiketten på bakdelen där det tydligt markeras med pilar UPP samt NED.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Ovanstående bilder tagna från Handicares hemsida
 
 
Problem då man använder vårdbälte

Ett vanligt problem som personal upplever då man använder vårdbälten som Easy Belt är att då man fäster bältet runt midjan på en vårdtagare så åker den eventuellt upp i vårdtagarens armhålor i alla fall.  

 
Anledningen till det är oftast på grund utav att man placerat bältet för högt upp. Täcker bältet naveln på vårdtagaren som bilden ovan så ökar risken för att bältet ska glida upp. Ännu en anledning varför bältet inte ska placeras runt magen är för att när man drar åt bältet kan man göra illa vårdtagaren då magen innehåller känsliga organ.  
 
 
 

Lösningen

Om man fäster bältet runt vårdtagarens bäcken så kan man oftast dra åt bältet lite hårdare samt så åker bältet inte upp i armhålorna då både magen samt baken tar emot. En enkel lösning till vanligt problem.

Vid behov av vårdbälte
Är du eller vårdtagaren du arbetar med i behov av vårdbälte eller annan hjälpmedel kan en Arbetsterapeut och Sjukgymnast komma hem till dig/vårdtagaren, utföra en förflyttningsbedömning och eventuellt förskriva hjälpmedlet.Tryck på länk en nedan och boka tid
 

Vad går att bostadsanpassa?

Publicerad 2013-12-03 09:15:00 i Bostadsanpassning,

1) Borttagning av trösklarär vanligt i samband med att en vårdtagare har fått en rollator, rullstol eller annat gånghjälpmedel. Borttagning av trösklar förbygger fall och underlättar förflyttning från ett rum till ett annat. OBS! Det är ytterst sällan som man kan göra något åt tröskeln in till badrummet då det är ett våtrum och utan tröskeln kan fuktskador ske.

 

2) Montering av stödhandtag är en möjlighet för de vårdtagare som behöver lite extra stöd vid vissa förflyttningsmoment. Ett vanligt ställa man monterar på stödhandtag är in till trånga toalettrum eller i duschen där ett gånghjälpmedel kan vara svår att ha med sig.

 

 3) Borttagning av badkar går att ansöka bidrag till. Har man en hög fallrisk och man uteslutit andra möjligheter som att ta sig in i badkaret med hjälp av ”snurren” eller ”badbräda”, eller är man nedsatt på det viset att man måste sitta på en hygienstol är borttagning av badkar idealt. Oftast förbereds en duschplats efter man tagit bort badkaret.

 

4) Elektronisk dörröppnare går att installera för dem som går med hjälpmedel och är ostadiga. Är dörren tung och man måste släppa på rollatorn eller om man sitter i rullstol så kan en elektronisk dörröppnare vara till stor hjälp och fallförebyggande.

 
 

Ovanstående är bara några få exempel på möjliga bostadsanpassningar som går att få bidrag till. Vid behov av en bostadsanpassningsbedömning kan du kontakta arbetsterapeut på nedanstående länk.

 
 
http://www2.praktikertjanst.se/10/Sundbybergskliniken/
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela